Så är vi då hemma i Halmstad igen! Av den befarade inställda/krångliga hemresan blev intet. I stället flög vi ytterst bekvämt, på bra platser med god mat, bra filmer och framför allt i tid! Det irriterade oss något att vi fick  vänta en helhalvtimme på Kastrup innan tåget till Halmstad avgick.

  Dock var morgonen för resan dramatisk, så till vida att jag, som satt naglad vid datorn, kl 10.30 fick veta att Munchens flygplats var stängd och sedan 11.00 såg at den öppnats. Väskorna var packade just in case, och vi fick väl brått säga adjö till vänner och grannar och fixa en taxi till flygplatsen. Vårt plan var det första som landade i Munchen på 6 dagar och vi kan inte fatta så lyckosamma vi var!

  Vädret här hemma är dock inte lika behagligt, 6 grader och hagelskurar. Hu! Vi försöker lära oss var ratten sitter och att köra på höger sida av vägen. Vi inser också att garageporten inte går upp hur mycket vi än trycker på nyckeln.

Tage är återbördad till Stenhuggerivägen. Han blev förstås överlycklig, men det blir han ju bara man varit till brevlådan. Nog saknar han lilla Elsa, de har ju varit ett radarpar.

  Nu återgår vi till vår hemmablogg, som är ägnad åt familjen. Välkomna tillbaka till afrikabloggen i slutet av okotber och tack för att ni hängt med oss!

  På bilderna ser ni en sista bild av mig i Cape och så Tage pussande mig här hemma.        

Inte kom Anderssons iväg. Och inte många tusen andra flygresenärer heller.

Så nu är de kvar här. Huset städat, all mat borta, bil, TV och dator avstängd.

Hur kul är det? Nu börjar vi undra om vi kommer hem på onsdag. Förra vulkanutbrottet varade i två månader. Och vad ska de göra med alla de som skulle ha åkt från i fredags? Får de våra platser nu? Ja, vi har det ju så mycket bättre än alla de som är strandade på transitflygplatser runt om i världen, så jag klagar inte. Men nog är det konstigt ändå, vad naturen kan ställa till....Och vi kan inte göra någonting åt det!

Efter kulturresan var det dax för tennis. Sagt o gjort. Vi åkte ner till vår bana och hade en timmes roligt spel Den tösen kunde bli en duktig seniorspelare med lite mer träning. Vi får väl se vad framtiden har i sitt sköte sas. Men skoj var det. Nu in till avskedsdrink hos Colin o Sheila.     

  Denna weekend var vikt för Tulbag. Staden ligger ca 180 km NO om Cape i Breede River dalen. Staden är mycket gammal och råkade så sent som 1969 ut för en jordbävning. 6,5 på Richterskalan vilket  gjorde att 9 människor omkom och en stor del av bebyggelsen från 1700 talet spolierades. Den har nu byggts upp igen och på Church Street kan man se hus uppbyggda som de ursprungligen var. Vi började först med vinprovning på den utmärkta vingården Riijks som ni ser bakom mig.  Utsikten från gården är underbar. Bergen är så höga att de på vintern kan vara snöklädda. Folk från Cape kommer då hit enbart för att se snö. Annorlunda onekligen.   Kyrkan från 1743 är den äldsta bevarade i hela Sydafrika.  Vi bodde på vackra Oude Herberg på Church Street. Visst är de härliga de gamla Cape Dutchhusen ??  Efter härlig middag gav vi oss hemåt igen. Stannade till på vingården Vreede en Lust i Paarl för att testa deras vin 10 00 på morgonen. Det ni gamla Lutheraner o tom på söndagsmorgonen. Där var också en familj med tre barn, 2 flickor o en pojk. Samma åldersskillnad som A, C o E. Deras minsta var precis som Elin var vid 4 årsåldern. Det var så att tom slickepinnen var kvar i håret på den lilla. Vi log och blev mycket nostalgiska när vi tänkte 20 år tillbaka i tiden vid våra resor med er barn.Ja tiden rusar när man är lycklig. Nu ska L o jag spela tennis. Mer därom snart.  

Så är då säsongens misegolf avslutad. Som sig bör tog sista rundan plats på hemmabanan Strand. Utmärkt väder, men vad var det med Thomas? Efter att ha spelat utmärkt tidigare, ville spelet nu inte alls stämma för honom.

Kerstin vann och Thomas blev sist - vilket innebar att han fick köra hem från avslutningsmiddagen.

   Kassan har i år inbringat 2014 kronor (räckte till halva notan)och vi beslöt oss för att enda det bästa är gott nog för oss. Således intog vi igår kväll, finklädda och hungriga Rust en Vredes 6-rättersmeny med matchande viner. En sagolik helhetsupplevelse med makalös service och miljö, samt förstås underbar mat och delikata viner På bilden ser ni hur glada vi är.

        I morgon åker Lasse o Kerstin hem, men i november kör vi igång misegolfen 2010/11!

  Så var det dags för att besöka Green Point Stadium i Cape. En fantastisk skapelse. Den är på ca 18 hektar i ligger i vackra Gren Point vid vattnet. Där finns det stora vandringsområden och med bla en 9 håls golfbana, tennisbanor. Hela stadsbilden i Cape är ändrad då den är ca 50 m hög så den SYNS. Tar ca 68 000 entusiaster men vid VM ca 55 000 personer. Det är så härligt för hela SA har en vision att detta ska bli det bästa VM någonsin. Första gången då den afrikanska kontinenten får ett VM och detta land älskar fotboll. VM går på 9 olika platser varav Jo burg har två stadiums. Första matchen i Cape är den 11 juni då Uruguaj möter Frankrike. Det du Tommie. Sverige ( om de nu klarat ) hade haft sin första match i Cape den 21 juni mot S Korea.   Ni ser att mycket är förbjudet som ex vis ta med schnauzrar.   Här är mattan. Fröna från Danmark, odlad i Stellenbosch och är av den beskaffenheten att bollen studsar bra men om spelaren faller ska han ej brännas sas.   Väggar är av specialmaterial som släpper igenom Dr Vind ( det blåser MYCKET på vintern här ) men stoppar regnet. Klurigt.  Lisa hejar fram sin älskade man som  gammal vänsterhslvback i Svalöfs stolta pojklag för sc 50 år sedan slår en beprövad vänsterskruv mot MÅÅÅÅÅL ( in my dreams )  

  Som vi tidigare nämnt har L o K och vi en vana att äta söndagsmiddag ute på ett ställe som ett av paren väljer ut och transporterar tor. Allt som en överraskning för det andra paret om vart vi ska. Pga annat engagemang i morgon blev söndagsmiddagen idag lördag. L o jag bestämde att först åka till Ruperts Motormuseum i Franschoek. Rupert är en förmögen affärsman som dessutom äger ett antal vingårdar. Han har en samling bilar ( ca 200 st ) från början av 1900 talet o framåt. För mig o Lars som är bilintresserade ett unikum. Så dit åkte vi i Franschoek. Töserna blev i golfbil förda till gårdens vinprovning medan L o jag gick in i de fyra olika hallarna.Fantastiskt välskötta bilar som jag aldrig sett motsvarigheten till någon annanstans.

 Denna MGA 1600 från 1961 är exakt likadan som min första bil som jag köpte 1967 i Skurup. Visst är det något speciellt att se sin första bil när den är så vacker ( i mina ögon ). Jag bfick tårar i ögonen.   Vad säger ni om denna skönhet. En MB 300 SL cab från 1955. Finns det vackrare bil och visst var den en trendsättare när den kom för 50 år sedan.Töserna återkom efter provning av 7 sorter inkl portvin. Mycket nöjda då enligt uppgift vinerna var lika fina som bilarna.   Sedan till utsökta vingården Grand Provence i Franschoek. Ett riktigt mattempel vill jag lova där en 3 rätters meny med Shiraz därtill avåts. Så här glada trots att det är sista söndagsmiddagen för denna säsong.Men till hösten kör vi igång igen

 Så här såg min huvudrätt ut. Anka på cornbädd med utsökt sås därtill. Den var ännu godare än den ser ut. Jag lovar.  

Nu kommer hösten även hit. På nätterna ca 16 grader och idag ca 20 greder. Så vi begav oss till Cape för första gången på 5 månader i lånbyxor o tröja och regnkläder. Vi skulle bla se på visningen av nya Stadion. Men idag tyvärr stängt så det tar vi en annan gång Men den är imponerande och i våra ögon vacker och har totalt ändrat silhuetten på Cape  Många av er läsare har sett Wayerfront och så här det ut från Fyrtornet med hela komplexet. Ägs numera av engelska investerare som tror på SA  Så här bister var jag vid ovanan av att ha långa byxor på mig, dock ej strumpor o skor som ni ser